och utnyttjande?
Jag tycker verkligen om att fotografera, jag till och med älskar det. Men frågan är var gränsen mellan snällhet och utnyttjande går? Låt mig förklara…
Flera av de mail jag fått har inletts med att avsändaren tycker att mina bilder är jättefina, att de önskar anlita mig och har hört mycket gott om mig (något jag naturligtvis uppskattar väldigt mycket).
Konversationen fortsätter artigt men ändras märkbart när jag lämnar ett prisförslag (som verkligen inte legat högt, snarare tvärtom). Trots detta har folk (även vänner och bekanta) uttryckt saker som:
”I stället för pengar lovar vi sprida ditt namn vidare”.
”Kan inte du fota oss? Vi kan tyvärr inte betala nåt men du tycker ju ändå så mycket om att fotografera så det kanske inte spelar så stor roll?”
”Du skulle inte kunna tänka dig att gå ner i pris eller ställa upp gratis? Det tar inte alls lång tid och du ska ju bara trycka på en knapp, sedan är det väl klart, typ?”.
När man får höra uttryck som de här blir man tyvärr ganska uppgiven över den brist på förståelse som visas över det hantverk som faktiskt utövas och som jag lägger ned en stor del av både själ och pengar i.
Jag tror (hoppas) verkligen inte att folk uttrycker sig som ovan i syfte att på något sätt förringa eller förminska en fotografs jobb, jag tror snarare det handlar om okunskap.
Därför känner jag att jag vill förtydliga vad jag baserar mina priser på och samtidigt upplysa om att det är så mycket mera som sker än att “bara trycka på en knapp”. 🙂
Debitering avser
Bland annat
Debitering avser alltså många moment. I priset inkluderas också:
- Utbildning.
- Avgifter av diverse slag.
- Foto- och kringutrustning.
- Kunskap om ljusets egenskaper.
- Kunskap om kamera- och bildbehandlingsteknik.
- Kostnader för bildbehandlingsprogram, webbhotell, backup.
- Och mycket mera…